Lämna ditt bakomflutna före dig

Mitt huvud snurrar, jag är typ astrött. Det känns som om jag har massa saker att fixa med. Men egentligen är det nog inte så mycket mer än att städa och fixa med projektarbetet (har i alla fall börjat "på riktigt" nu och det är rätt skönt). Min ledarskapslärare var förbi på praktiken idag, och då frågade hon lite om projektet och jag sa rätt ut att jag inte bryr mig om det. Men hon verkar i alla fall vara förstående, och det är skönt. Inte för att jag skulle brytt mig om hon inte var det, men ändå.. Det gör saken lättare. Praktiken går i alla fall bra. Vissa dagar är lite segare än andra, som idag då systemen låg nere och telefonerna krånglade. Men imorgon har jag det rätt fullbokat med information från olika avdelningar, det blir nog bara 1-2 timmar medlyssning. Torsdag däremot är i princip helt tom. Det vore kanske kul att ta nåt samtal, men jäkligt nervöst. Och jag litar inte riktigt på min röst när jag är nervös. Menmen, får se hur det blir med det.

Annars har jag massa funderingar kring framtiden, typ hösten. Sommaren lär ju mest bli slappa, och förhoppningsvis (vågar inte säga troligtvis än..) jobba. Sen? Pappa och Kristina kommer kanske flytta ihop då, om de inte gör slut eller nåt sånt. Det blir ju inte hållbart i längden som de gör nu. Pappa har tagit upp det tidigare (typ ett par månader sen) att de hade lite eventuella planer i framtiden, och jag sa att jag inte ville flytta innan jag gått klart gymnasiet. Och nu är jag liksom där. Så hur och var jag bor i höst är väl inte helt säkert än. Antingen hos mamma i Jakan, eller hos pappa och Kristina någon annanstans, eller växelbo (men det känns inte schyst mot katterna). Pappa sa att "eller så gör vi slag i saken och köper en lägenhet till dig". (För att förtydliga, mamma och pappa delar på lånet - jag betalar räntor och amorteringar). Men, det fungerar ju inte om jag inte har fast anställning någonstans. Så jag gissar att sommaren/hösten kommer fyllas upp med ett hektiskt jobbletande. Det vore ju rena drömmen att kunna flytta hemifrån. Men det är väl tyvärr det minst troliga alternativet. I och för sig ska jag väl inte vara alltför pessimistisk innan jag ser hur det går med sommarjobb på EnterCard, men jag gillar att vara pessimistisk ibland.

Allt som allt så vet jag inte riktigt hur jag känner inför hösten. Det kan gå hur bra som helst, med eget boende och jobb så jag klarar ekonomin. Men å andra sidan kan det också bli så att jag måste välja mellan att bo med mamma eller med pappa och Kristina. Visserligen så bor jag ju bara med pappa nu, men det är i huset jag bott i i 10 år, och det är 10 minuters promenad från mamma. Jag vet ju inte var de kommer bo sen när de flyttar ihop.. Det känns som om tiden går så fort just nu. Ibland är det skönt, men ibland känns det bara som om man inte riktigt kommer hänga med.

Det blev ett rätt långt inlägg det här. Cheers till de som läser allt.

På lunchen idag gick jag förresten på Åhléns och suktade efter Iittala-muggar och Marimekko-skålar. Plus att de har jättefint porslin på Designtorget. Jag längtar så otroligt mycket till den dagen jag får inreda en egen lägenhet, precis som jag vill. Får helt enkelt råsatsa på att den drömmen ska kunna uppfyllas till hösten.