Queenstown, NZ

Nu har jag äntligen landat och börjat acklimatisera mig lite. Frågan är var man ska börja, men jag kan åtminstone säga att det är underbart att vara här. Resan hit gick väldigt smidigt. ARN-LHR (Heathrow) var inga problem alls, var till och med 20 minuter tidig till Heathrow och hade gott om tid att ta mig från terminal 5 till terminal 2. Väl där blev jag önskad en 'fabulous journey' av en trevlig kassör och det kändes riktigt bra att vara på väg. Sen var det dags för den längsta etappen av resan, LHR-HKG (Hong Kong), lite drygt 12 timmar. Den tiden fördrevs med lites sömn, film, TV-serier och mat. Det är förövrigt mysigt att flyga long haul flights. Man får sin lilla kudde, sin lilla filt, headset, liten necessär med sovmask, tandborste och tandkräm, tv and movies on demand och mat etc. Landade i Hong Kong ca 0900 lokal tid (aka 0200 svensk tid). Då hade jag varit på resande fot i typ 20 timmar. (Om man räknar från när jag lämnade huset. HKG-MEL (Melbourne) var en resa på ca 10h, bestående av ungefär samma tidsfördriv som mellan LHR-HKG. Dock var jag lite nervös över att jag kanske skulle vara tvungen att checka om mitt bagage, vilket skulle vara ett problem eftersom jag inte hade visum (en annan tjej på planet hade det problemet - hon skulle också vidare till Auckland men hennes väska var bara incheckad till Melbourne. Som tur var slapp jag det. Sen var det dags för sista etappen till Nya Zeeland, MEL-AKL. En kort resa på 3-4h, försökte sova så mycket som möjligt för att minimera jetlagen, och det gick rätt bra. Landade strax efter 0500 lokal tid och begav mig till customs/immigration control för att få mitt visum. Sen skulle mina vandringsskor kontrolleras så jag inte skulle föra med mig diverse mikroorganismer till landet och sen fick jag äntligen bege mig ut i ankomsthallen och andas Nya Zeeländsk luft.

Hade ca 6-7 timmar på flygplatsen innan min flight ner till Queenstown skulle avgå, så jag promenerade ca 1 km till intrikesterminalen i gryningen och det kändes underbart att vara framme. Resan till Queenstown gick över Fox Glacier och Franz Josef Glacier och det var fantastiskt att se bergen från luften, så underbart att jag satt och fånlog för mig själv med glädjetårar i ögonen. Och sen landade jag. Och känslan av att se Malin stå där och vänta med världens finaste skylt var helt obeskrivbar. Skratt och massa glädjetårar. Vi åkte bussen in till Queenstown, checkade in på hostelet sen blev det en tur på stan och Fergburger till lunch/middag (alla andra hamburgare - släng er i väggen.) Sen somnade jag en stund på gräset (hade trots allt bara sovit ca 8h av de senaste 48 ungefär). Så vid 1730 gick vi tillbaka till hostelet och jag sov till 2100 ungefär, väldigt skönt. Efter det gick vi ut och satte oss på en pub med livemusik och drack cider innan vi strax efter midnatt gick tillbaka till hostelet för en, för mig, välbehövlig natts sömn i en säng.

Jag är fortfarande rätt trött, men inte alls så jetlaggad som jag trodde jag skulle vara. Idag har vi dessutom bokat The Nevis Bungy, på fredag smäller det. Så om det inte kommer fler uppdateringar efter det så vet ni. Skämt åsido, det kommer bli sinnessjukt. Helt jäkla sinnessjukt, möjligtvis den största utmaningen jag ställts inför hittills.

Idag ska vi ta en lugn dag, är inte helt 100% än. Vi ska mest äta glass och göra upp en resplan för de närmsta tre veckorna. Uppdateringar kommer! Cheers.